Vetenskapsfestivalen 2010

Vi hade en hel del datum inbokade på årets Vetenskapsfestival under den här veckan. I måndags var vi och lärde oss om antiken på Antikmuseet, och i tisdags hamnade vi på Medicinhistoriska museet för att lära oss om hur det var att vara sjuk för mycket längesedan.

Idag gick några elever från årskurs 8 tillsammans med olika elever från resterande högstadieklasser på en historisk rundvandring i Majorna, där de fick stöta på en hel del karaktärer ur just den stadsdelens historia.

Den här damen var så hetsig att en del elever tyckte att det nästan var lite skrämmande.

Men klänningen var i alla fall ståtlig och gav oss alla en idé om hur den övre klassens damer kunde se ut under 1800-talet.

Vi vandrade vidare och stötte på en något överförfriskad läkare som berättade om hur koleran hade börjat sprida sig över staden.

Efter att ha berättat om sjukdomens dystra tid tyckte han dock att det var dags att vi skulle gå och roa oss lite. Här ovan försöker han få med sig Mohamed Said till en klubb.

På väg till klubben blev vi stoppade av den här unga damen, som också hade en hel del historier att berätta. Hon tipsade oss också att vi skulle passa oss för polisen som bara var ute efter pengar.

Precis när vi hade fått varningen så dök naturligtvis underkonstapeln i staden upp!!!

Han skällde genast ut henne och varnade oss för att umgås med "stadens slödder".

Vi smet iväg från den elaka konstapeln och hamnade istället på någon form av anställningsintervju hos en piga som arbetade för den rika societetskvinnan fru Bagge.

Pigan berättade och visade oss hur vi var tvungna att uppföra oss när fru Bagge kom för att inspektera oss och välja ut vilka av oss som skulle få ett jobb hos hennes familj.

När fru Bagge äntligen dök upp var vi alla tvungna att niga och bocka för att visa henne vördnad och respekt.

Fru Bagge berättade lite om tjänsten och vad hon förväntade sig av människor som arbetade för henne.

Sedan inspekterade hon oss noga medan pigan antecknade vilka av oss som skulle få ett jobb hos henne.

Fru Bagge var inte speciellt snäll mot pigan.

Efter att ha spenderat ungefär en timme i 1800-talets Sverige så hade vi fått nog och sa adjö till våra nyfunna vänner.

Efteråt traskade vi alla bort mot spårvagnshållplatsen vid Stigbergstorget för att sedan hoppa på 9:an som skulle ta oss hela vägen tillbaka till Angered.